Julmys (och en del svordomar).

Som ni ser överlevde jag pepparkaksbaket. Degen var ganska lättarbetad (och rackarns god!), men kakorna flöt ut litegrann i ugnen. Det är så längesedan jag bakade pepparkakor sist, så jag minns inte riktigt hur det brukar vara. Att leka med kristyr var roligt, men kladdigt. Hade lite ont om tid när jag gjorde det, men hade kunnat tänka mig att pyssla mycket mer med kristyr.

Igår köpte och klädde vi granen. Ljusslingan verkar dock inte vara att lita på så risken finns att granen står släckt och deprimerad på julafton. Gick igenom alla lampor idag (naturligtvis hade jag valt en slinga med extra många ljus i) och bytte ut en av de sista jag kollade. Morr och fräs. Håll tummarna att den håller sig i skinnet nu...

Jul jul strålande jul...

... kan man inte köpa så får man göra själv - Mozartkulor. De ser ganska rustika ut, men smakar väldigt gott om jag får säga det själv (och det får jag ju eftersom detta är mitt inlägg...)

En tripp till det stora möbelvaruhuset var på det hela taget mer slöseri med tid än något annat, men det resulterade iallafall i en jätteburk pärlor. Har gjort min första pärlplatta sedan urminnes tider - en snöflinga som hänger prydsamt i granen. Oh så pyntigt.

Julgran och pepparkaksbak.

Första julen i stora lägenheten ska firas med riktig gran och hembakade pepparkakor. Hittade en rejäl julgransfot i smide på Åhléns som jag genast blev förtjust i. En stjärnformad virkad duk jag hittade i en av mammas lådor får bli julgransmatta.

Dagens finaste var när söta lilla tanten E på jobbet insisterade på att ge mig en maskinskriven, nött lapp med det bästa pepparkaksrecept hon visste. Hon hade letat bland alla sina lappar och urklipp efter att jag en eftermiddag småpratat om att jag skulle julbaka. Jag föreslog att jag skulle skriva av det, men det kom inte på fråga!

Håller jag på att bli vän med julen?

Fortsättning på projekt Walk-in-closet.

Äntligen har vi haft tid och energi att fortsätta projekt Walk-in-closet!

Ett hyllplan med lådor, en stång och en hörnhylla har kommit på plats sedan sist och jag har äntligen fått hänga upp alla mina klänningar. I skrytpåsarna från Agent Provocateur förvarar jag strumpbyxor och annat smått och gott. Nu ska jag bo in mig ett tag och klura på detaljer.

En manlig filt

Till mannen i julklapp, att ha i det kalla biblioteket, på den manliga fåtöljen, under den manliga tavlan. Med en liten lapp på paketet som säger: This is only the beginning.... hehe - han är nämligen jätterolig med sina kommentarer: Ska du inte virka en filt att svepa in hela huset med? etc. Jag har hotat honom med en virkad laptopbag så som sagt detta är bara början...

Filten är gjord i garn som mönstrar sig själv, roligt att virka med. Detta är egentligen sockgarn - hyser en dröm om hemstickade sockar, men för de första sticka??? Man kan ju ifs virka sockar har jag sett, men då kommer vi till nästa problem, nämligen att göra två lika. Katastrof i antågande och brutna virknålar och slitet hår. Så det blev en filt. Varm och skön!

Inte lika klassiskt julpynt

- men pyntigt och juligt iallafall. Gottingen och jag har gjort nya flaggor till matsalen. Fulla med silvriga och guldiga glitterstjärnor.

Skallra nummer två

Nu när man ska bli gudmor så får man ju anstränga sig lite på julklappsfronten. Så en virkad skallra får han gossebarnet. Den blev lite mindre än Poppens, men så kan det bli när det är frihand. Nöjd med resultatet iallafall. Min lille man är väldigt fortjust i sin skallra så hoppas att denna blir lika populär.

Och japp det är en julgran i bakgrunden. Men ingen julefrid haha, mer vansinne...

Klassiskt julpynt.

Håll i hatten, jag har julpysslat! Kom att tänka på de klassiska flätade pappershjärtana man gjorde i skolan och drabbades av pysseliver. Papprena kommer ifrån den lokala Panduroaffären och sidenbandet från min samling av band som suttit i kläder för att de ska hänga bättre på galgen. Hittade mönstret här: och ritade av det direkt från skärmen.

Twinkel twinkel

I helgen var familjen på craftfair. Turligt nog så hade jag brandlarmet (sonen) med mig. Han ylade och ylade så jag var tvungen att susa genom hela härligheten i världsrekordfart. Men turligt sa jag... här var så mycket fint att jag nämligen lätt hade kunnat spendera en förmögenhet...men en fin liten porslinsstjärna hann jag iallafall plocka åt mig. Hänger fint i köksfönstret och är ännu så länge årets enda pynt.

Och vad lärde vi oss? Det verkar som om det manliga könet har medfödd avighet för shopping.

Fryst kyckling.

För någon vecka sedan var jag uppe på vinden för att kika i fästmannens jul- och påskkartong. Hade hört talas om att det kunde finnas en eller annan skatt från hans mormor i den, men tyvärr hade även en mus eller råtta fått nys om detta och haft kalas. Jag har försökt rädda det som räddas kunde, men allra mest har jag kämpat för det här oemotståndliga kycklinggänget:

De luktade vedervärdigt när jag packade upp dem, men var annars vid gott mod, så jag började med att slänga in dem i frysen ett par dygn. Därefter stoppade jag ner en liten kopp med äppelcidervinäger i påsen och lät den stå några dagar. Nu har jag släpp dem fria och de är i finfin form.

Skrytbak

Nu är det jul igen och Sankta Lucia - Gottingen och jag har bakat lussebullar. Luktar gott och smakar gott! Och jag blev en sån där piffig bakande mamma...

Knappar i mängder

Den lille gossen och jag har varje torsdag en liten tradition - vi tassar runt i stans charity shoppar i väntan på att veckans sociala höjdpunkt för bebisar ska börja - sången på biblioteket. Idag hade vi tur när vi hittade vad som verkar vara en gammal dams hela knappsamling. Vilka godbitar! Hälften sparar jag i mina gömmor och hälften går till Gottingens dagis. Massor med knapppyssel att se fram emot!

Vilken var favvisknappen då? undrar ni säkert. Jo en avlång glasknapp med pärlemoskimmer. Nedan fotad med drottningen så att ni ska se hur liten den är. En riktig skatt!

Förlåt

Mannen har jobbat till efter midnatt hela veckan. Så igår kom han hem med en jättebukett blommor - förlåtpresent från hans jobb till mig för att han varit borta så mycket! Där ser man...

Walk-in-closet

Förra helgen var det äntligen dags att tapetsera i min lilla garderob. Varken jag eller fästmannen är särskilt rutinerade tapetserare, men trots det valde jag en tapet med klurig mönsterpassning från InTrades förtjusande kollektion un Bisou de Madame Pitou (bara namnet!). Alla andra tapeter var trista och tradiga i jämförelse, så jag hade liksom inget val.

Mamma och pappa lånade ut sitt tapetserarbord och sina piffiga verktyg och sedan var det bara till att sätta gång.

Färdigt! Fästmannen har även lagt ett grått eklaminatgolv och satt dit golvlister. Jag fyndade en pärlemorskimrande taklampa på Ellos.

Så fint, så fint! Nästa steg är att köpa och få upp hyllor och stänger och hänga upp alla fina klänningar. GLAMOUR!

Randig halsduk

Med hösten inpå knuten är det hög tid att uppdatera halsduksgarderoben! Jag har virkat en randig med lite vågor till Gottingen. Och trots att halsduken är en Kajsa Warg (man tager vad man haver) så passar den löjligt bra ihop med barnets favvistopp. Och det kan aldrig bli för randigt. Iallafall inte i detta huset.

Te-klänning

I min lokala charity shop hängde en te-klänning så fint och väntade på mig. Fick fråga valfri liten dam därinne om hon tyckte den var fin nog - och joodå! Den var lite kjolig i min smak men några veckors småpysslande på symaskinen fixade enkelt till det. Nu ska jag bara ha något ställe annat än lekparken att gå till. Fast man får ju dammsuga i tiara eller hur var det?, så te-klänning i parken går ju utmärkt det också.

Hänga en duk på väggen?!!

Hittade en tjusig duk i murriga höstfärger på Indiska, som jag omdelebart såg framför mig hängandes på den trista väggen bakom soffan. Idén rubbade fästmannens världsbild totalt: "Hänga en duk på väggen?!! Är du alldeles från vettet?!!". Dukar har man ju på bord och tavlor hänger man på väggar.  Jag gick omkring och småsurade ett par dagar och sedan plötsligt en kväll när jag kom hem från jobbet så var den på plats!

Ordning på torpet.

Mamma och pappa hittade en liten hemmafruskatt i sina gömmor, ett nummer av tidningen Moderna hushåll, från 60-talet. Lägg märke till omslagsdamens medvetna pose, ända ut i högra tåspetsen!

Tidningen är fylld av värdefulla tips som underlättar vardagen för "husets s. k herre" och hans hemmafru. Nedan följer en problembeskrivning och dess geniala lösning.

93 blommor senare...

... och jag har en ny sjal. Svår att snyggfota bara...

Och nu kan man ju tro att jag har tröttnat på att virka dessa blommor. Nixnej. Har ett storprojekt i huvudet.